Vad är MS?

Det finns mycket som tyder på att MS är en autoimmun sjukdom. Hos personer med MS blir myelinet av misstag attackerat av kroppens försvar, immunsystemet. Immunsystemet har normalt till uppgift att städa bort t ex virus och bakterier som kommer in i kroppen. Vid MS börjar immunsystemet istället att bryta ner myelinet som om det vore ett främmande ämne. Då myelinet försvinner från nervtrådarna kan dessa inte längre transportera impulserna på ett effektivt sätt. Själva nervtråden kan också skadas vilket leder till att nervimpulsen inte kommer fram alls.

Skadan på myelin och nervtrådar påverkar och försvårar hjärnans förmåga att styra och kontrollera olika kroppsfunktioner, t ex syn, gångförmåga och känsel. Hur sjukdomen kommer att påverka en enskild person är mycket svårt att förutse. Beroende på vilka och hur många nerver som påverkas av sjukdomen blir symtomen mycket varierande och individuella.

I de områden i CNS där immunsystemet attackerar myelinet uppstår en inflammation. Många nervtrådar angrips och då inflammationen har avtagit bildas ett ärr, precis som efter ett sår i huden. Dessa ärr omnämns ofta som skleroser, plaque eller lesioner. Inflammationerna uppstår slumpvis på olika ställen i CNS och har gett sjukdomen sitt namn – Multipel skleros, som betyder ”många ärr”.

Det är bara en liten del av vår hjärna som är verksam med att kontrollera våra rörelser, sinnesintryck och känslor. Skador som sker i andra delar av hjärnan medför inte omedelbart några synliga kliniska symtom. Vid MS ackumuleras dock skadorna i CNS över tiden och när skador uppkommer i de delar som kontrollerar synen, rörelser, talet, tarmarna, urinblåsan eller känseln så blir symtomen av sjukdomen märkbara.

Hur ställs diagnosen?

Läkaren brukar börja med att be patienten berätta vad han eller hon har upplevt för symtom bakåt i tiden och hur han eller hon mår nu. Läkaren brukar också göra ett så kallat neurologiskt status för att kontrollera hur nervsystemet fungerar.

Det finns specifika undersökningar för att säkerställa diagnosen MS. En av dem är magnetkamera-undersökning (MRT) och en är ett prov på ryggvätskan, så kallad likvorundersökning eller lumbalpunktion (LP).

Vid MRT-undersökning ser man om det finns förändringar i hjärnan eller ryggmärgen som utgörs av MS-plaque. Undersökningen görs på en röntgenavdelning.

Likvorundersökning brukar man göra på neurologmottagningen. Man tar några milliliter ryggvätska samt ett blodprov som sedan analyseras på ett laboratorium.

Vem får MS?

De flesta som får diagnosen MS är mellan 20 och 40 år. I Sverige finns ungefär 14000 människor som har MS och varje år insjuknar ungefär 450 personer.

Globalt sett är sjukdomen ojämnt fördelad. Den är vanligast i norra och västra Europa samt i norra Nordamerika. I Asien och i Afrika är MS ganska sällsynt.

Det är ungefär dubbelt så många kvinnor som män som har MS.

Ärftlighet

Man har inte kunnat konstatera att MS är en ärftlig sjukdom i den mening att den följer ett enkelt nedärvningsmönster. Däremot har man kunnat påvisa en ökad risk att få MS om man har en släkting som har sjukdomen. Om en i ett tvillingpar får MS löper den andra 30 % risk att också drabbas. Motsvarande risk för ett barn vars förälder har MS är cirka 2%. Av alla personer som har MS är det 15-20 % som har en känd släkting som också har sjukdomen. Det vill säga att 80-85% av alla som har MS känner inte till någon släkting som också har sjukdomen.

Diagnosen MS – befrielse eller chock?

Att få diagnosen MS kan komma både som en lättnad och som en chock. Hur konstigt det än kan låta, tycker somliga att diagnosen kommer som en befrielse. Läkare har kanske under lång tid försökt hitta en förklaring till de symtom som personen upplevt utan att komma fram till en diagnos. Det kan då kännas bra att få veta vad man har för sjukdom och kunna leva vidare utifrån det.

Andra människor kan reagera med ilska och undra ”varför just jag”, eller med rädsla och hjälplöshet. Det är inte heller ovanligt att förneka sin diagnos och ha svårt att acceptera sin nya situation. Alla dessa reaktioner är mycket vanliga och helt normala.

Att vänja sig vid tanken ”jag har MS”

Att vänja sig vid tanken på att ha en kronisk sjukdom som MS är, kan leda till sorg och uppgivenhet. Vissa människor kan känna skuldkänslor då de tänker att de kanske inte kommer att kunna leva upp till omvärldens förväntningar längre och inte längre klara av att göra allt det som de kunde innan de fick MS.

Det kan ta lång tid att bearbeta en ny livssituation. Oftast känns det bättre om man pratar om det med sin familj eller vänner. Om det känns bättre att prata med en utomstående person kan du få kontakt med en kurator via din MS-sjuksköterska eller neurolog. Du kan även vända dig till Neurologiskt Handikappades Riksförbund för att få kontakt med andra människor som har MS.

Symptom

MS är en mycket individuell sjukdom. Det går inte att förutsäga vilka symtom som kommer att drabba en enskild person och heller inte i vilken omfattning. Här ges exempel på några vanliga symtom vid MS. Vi vill betona att nedan nämns de flesta av alla de olika symtom som kan drabba människor med diagnosen MS. Det betyder inte att du kommer att få alla symtom! En del av dem kommer du förmodligen att känna igen men de övriga kommer du kanske aldrig att känna av.

Skov

Vid ett skov uppkommer plötsligt ett nytt symtom på grund av en ny inflammation i CNS. Symtomen kan vara av mycket olika karaktär och finnas kvar under olika lång tid i allt från dagar, veckor till månader. Symtomen kan därefter helt försvinna eller ibland efterlämna restsymtom. För att räknas som ett skov ska symtomet kvarstå i över 24 timmar och man ska inte samtidigt ha feber, någon infektion eller något annat som kan göra att kroppen är tillfälligt nedsatt.

Falska skov

Symtom och försämringar som varar kortare än 24 timmar räknas inte som skov utan brukar kallas för ”falska skov”. Dessa tillfälliga försämringar beror ofta på feber eller uttröttning.

Tidiga symptom

Debutsymtomen vid MS är ofta lätta känselstörningar, en inflammation i synnerven (opticusneurit) eller gångsvårigheter.

Sensoriska symtom

Sensoriska symtom påverkar känseln på något sätt. De beskrivs ofta som myrkrypningar eller lätt domningskänsla och omfattar ofta ansiktet, ena armen eller båda benen. Känslan kan ibland flytta sig eller sprida sig från en del av kroppen till en annan.

En del patienter kan uppleva det som att de har ett band åtdraget runt bålen. De beskriver det som en ”gördelkänsla”.

En speciell typ av känselsymtom vid MS kallas Lhermittes symtom. När huvudet böjs fram känns det som en elektrisk stöt som går ned längs ryggen och ut i låren.

Motoriska symtom

Motoriska symtom kan yttra sig som uttröttbarhet eller tyngdkänsla i benen. Dessa symtom är vanligare i benen än i armarna. De kommer oftare då man börjar bli trött. Det kan t.ex. yttra sig som en tendens att snubbla då man har promenerat några kilometer och orken börjar ta slut.

Synstörningar

Ett vanligt debutsymtom vid MS är opticusneurit, en inflammation i synnerven. Det börjar med att man får försämrad syn som ofta övergår i muskelsmärta och ömhet i ögat. Vanligtvis går detta tillbaka inom 1-3 månader.

Andra symptom

Smärta

Smärta är ett symtom som är besvärande för ungefär hälften av alla MSpatienter. Den kan kännas brännande, molande, stickande eller skärande. Det är vanligast att det känns i benen. En del patienter drabbas av muskelsammandragningar i benen, så kallad spasticitet, vilket också kan vara smärtsamt.

Yrsel

Man kan känna ostadighetskänlsa och balansen kan försämras.

Störningar i funktionen i tarm och urinblåsa

Funktionen i urinblåsan och tarmen kan störas och tex visa sig som täta urinträngningar eller förstoppning.

Sexuell funktionsnedsättning

Både män och kvinnor som har MS kan få nedsatt sexuell lust samt svårighet att uppnå orgasm på grund av nedsatt känsel. Män kan även få problem med impotens.

Psykiska symtom

Det är vanligt att man får perioder av nedstämdhet i samband med diagnos eller vid försämring av sjukdomen.

Kognitiva besvär

Det kan yttra sig som försämrat minne eller svårighet att koncentrera sig. Man kan även få sämre minne och koncentrationssvårigheter av stress eller trötthet och det kan vara svårt att avgöra vad som är vad.

Trötthet

Många människor som har MS upplever att trötthet är det mest handikappande symtomet. Tröttheten som förekommer vid MS är mycket ihållande och brukar omnämnas med det engelska ordet ”fatigue” för att inte blandas ihop med vanlig trötthet. Denna speciella trötthet kan bli värre vid värme samt vid ansträngning och kan vara en dominerande orsak till nedsatt arbetsförmåga. Trötthet förekommer även ofta vid diagnosbesked eller vid försämring av sjukdomen som en följd av reaktionen på det man går igenom.

Behandling av symtom

Det finns lindrande behandling för de flesta av symtomen som förekommer vid MS. Fråga din behandlande läkare och sjuksköterska om vilken behandling som finns för dina symtom. Sjukgymnast och arbetsterapeut kan också hjälpa till för att lindra vissa symtom.