|
2008-års forskningsanslag från Hjärnfonden på 500 000 kronor per anslag delas i år ut till 22 duktiga forskare inom neuroområdet. Därmed har Hjärnfonden ökat antalet anslag från föregående år.
Under 2007 samlade Hjärnfonden in 50 miljoner kronor, en ökning med 5 miljoner sedan 2006. Därför beslutade Hjärnfonden i veckan att ge ut fler anslag till hjärnforskning än tidigare. I år stödjer Hjärnfonden forskning om sjukdomar som ALS, Parkinson, MS och Alzheimer, men även forskning om skador som uppkommer vid exempelvis stroke och trafikolyckor.
- En halv miljon är mycket pengar för en forskare och betyder att man exempelvis kan anställa en forskningsassistent eller en doktorand, eller köpa kemikalier. De flesta forskare jobbar i grupper och bygger upp en budget från olika anslagsgivare för att på så sätt få ut mer av forskningen. Medlen från Hjärnfonden spelar här stor roll, säger professor Lennart Persson, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd.
Hjärnfonden delar även ut två vårdanslag under 2008, något som man tidigare inte gjort. I Sverige är vårdforskning ett ganska nytt forskningsområde och befinner sig i en mycket kraftig utvecklingsfas. Den svenska vårdforskningen står sig stark i ett internationellt perspektiv. Den är till stor del tvärvetenskaplig och spänner över områden som prevention, vård, omvårdnad, rehabilitering, välbefinnande samt hälsa. Vårdprojekten som Hjärnfonden stödjer studerar röst-, tal- och kommunikationsstörningar vid Parkinsons sjukdom och effekter av olika typer av behandling av sjukdomen samt rehabiliteringsprocessen efter stroke.
Lennart Persson förklarar skillnaden mellan de olika forskningsfälten.
- Den strikt medicinska forskningen handlar om att förstå de bakomliggande orsakerna till en sjukdom eller skada och på sikt finna bot och behandling för dessa. Vårdforskningen inriktar sig mer på att hitta nya sätt att vårda eller rehabilitera patienter för att de ska få ett så bra liv som möjligt, trots sin sjukdom eller skada. Den här typen av forskning ger resultat som snabbt kan omsättas i praktisk sjukvård, säger han.
Bara i Sverige drabbas var tredje person någon gång under sin livstid av en hjärnsjukdom. Fler svenskar lider av någon form av sjukdom i hjärnan än av cancer och stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan kostar samhället cirka 85 miljarder kronor om året.
- Hjärnfonden har därför ett viktigt uppdrag eftersom det bara är genom forskning som man kan utveckla nya mediciner och lära sig hur sjukdomar förebyggs och botas, säger han.
Regional fördelning av Hjärnfondens forskningsanslag 2008 (Information om beviljade anslag finns på: www.hjarnfonden.se)
Karolinska Institutet, Stockholm: 4,5 miljoner kronor
Uppsala universitet, Uppsala: 2 miljoner kronor
Göteborgs universitet, Göteborg: 1,5 miljoner kronor
Lunds universitet, Lund: 1 miljon kronor
Umeå universitet, Umeå: 1 miljon kronor
Linköpings universitet, Linköping: 500 000 kronor
Stockholms universitet, Stockholm: 500 000 kronor
För ytterligare information kontakta Mats Persson, kommunikatör Hjärnfonden.
Tfn 018-14 33 40 eller e-post mats.persson@hjarnfonden.se
För mer information kring Hjärnfonden http://www.hjarnfonden.se/
2008-06-13
|