multipel skleros - Nyheter

För 10 – 15 år sedan fanns inga behandlingar att ge till personer med ms. Idag finns bromsmediciner som gör att de flesta med ms kan leva ett förhållandevis normalt liv. I takt med de medicinska framstegen har sjukdomen omvärderats. Nu vet vi dessutom att tidig diagnos och behandling ger gynnsammare prognos.

– Av den orsaken har vi gått ifrån tidigare praxis att det krävs flera skov innan man kan sätta in behandling, berättar överläkare Erik Campbell vid Neurologiska sektionen på Helsingborgs lasarett för MSsidan.se.

Han stödjer sig på ett antal vetenskapliga studier som visar att det räcker med ett skov om den tekniska undersökningen – magnetröntgen (MR) och provtagning av ryggmärgsvätskan – samtidigt visar på en inflammation i nervsystemet och förändringar i hjärnan som är typiska för ms.

– Egentligen är det ju inte ms om man inte har haft flera anfall. Men vi behandlardet ändå som skovvis förlöpande ms, och då i första hand med interferon, eftersom kanske upp till hälften utvecklar sjukdomen om vi inte gör någonting.

– Sannolikt aktiverar man det egna immunsystemet så att kroppens producerar färre antikroppar som attackerar den egna nervvävnaden. Skadade nervtrådar går ju inte att ersätta. Därför tycks behandlingen bli effektivare ju tidigare den påbörjas och ju färre inflammationer som hinner uppstå i hjärnan och ryggmärgen.

Många har lindrigare ms

Ms är en komplex sjukdom med många ansikten. En del får domningar i armar och ben eller synrubbningar. Andra får svårt att gå eller att styra sina kroppsdelar. Det beror på vilken del av nervsystemet som har angripits och är oftast lite slumpartat.

Det finns en snällare variant – så kallad benign ms – där risken att man ska bli väldigt sjuk är låg. Den kan börja med ett lindrigt anfall, till exempel en ögonnervsinflammation eller domningar som därefter helt går tillbaka. Sedan kan det gå decennier innan man får något nytt anfall.

Inom gruppen skovvis förlöpande ms, dit det stora flertalet ms-patienter hör, finns också många lindrigare fall, enligt Erik Campbell.

– Många tror att ms är lika med rullstol, men det är endast en minoritet som hamnar där. Ungefär hälften av mina patienter är i en lindrig fas med ytterst få anfall. De går på interferon och lever väldigt normala liv. Det går inte att se på dem att de har ms.

Dagens bromsmediciner, som tas i injektionsform eller intravenöst, minskar antalet skov med upp till hälften
och ger färre inflammationer med ärrbildningar i hjärnan.

Ökas rent av chanserna till en kvarstående förbättring?

– Det tycks i alla fall som att sjukdomen kan parkeras i ett stadigt läge. Kan vi hålla sjukdomen lugn i 10 – 15 år hoppas man att risken att utveckla en allvarligare form av ms ska minska betydligt.

– Men även om sjukdomen är ganska långt framskriden, med många förändringar i hjärnan och uttalade funktionshinder, så sätter vi in behandling i alla fall för att bromsa förloppet.

Däremot fungerar inte dagens bromsmediciner vid primär progressiv ms som drabbar runt tio procent – en form av ms där funktionerna gradvis förloras utan att det förekommer skov – vilket Erik Campbell beklagar.

Målet är att bli symtomfri

Ms-behandling börjar alltid med interferon eller interferonliknande substanser. Får man då nya skov trots medicinering – två nya skov inom ett år eller tre inom två år – ska läkare överväga annan behandling. Detsamma gäller om MR visar på en aktiv sjukdom eller om personen har utvecklat antikroppar mot medicineringen.

Specialistläkare kan då ordinera ett nyare läkemedel, med den aktiva substansen natalizumab, som har en annan verkningsmekanism än interferon. Det har visat sig effektivt i studier och administreras via infusion på kliniken i ställlet för subkutan eller intramuskulär injektion.

Eftersom det har rapporterats 31 fall av PML, som är en livshotande biverkning, hos patienter väljer dock läkarna att vara rätt restriktiva och inte ge natalizumab som förstagångsbehandling.

Målet med all behandling är att lugna ner förloppet och att göra patienten så gott som symtomfri, enligt Erik
Campbell.

– Vid akuta skov – om man exempelvis får svårt att gå, drabbas av akut förlamning eller koordinationsstörningar – kan vi även ge stark kortisonbehandling i droppform ett par dagar. Det bryter inflammationen, så att symtomen går fortare över, och är dessutom kraftigt smärtstillande vid synnervsinflammation.

Våga ta upp vanliga problem

– Men skulle vi bara rikta in oss på den antiinflammatoriska behandlingen skulle vi göra ett dåligt jobb som läkare! Därför är det viktigt att du som patient har en bra kontakt med din ms-sköterska och behandlande läkare så att du vågar ta upp frågor om till exempel sexuella besvär, inkontinens, smärtsamma spasmer eller minnesproblem.

Det är inget konstigt för det är vanliga problem som ingår i sjukdomen och som också kan behöva farmakologisk behandling, menar Erik Campbell och fortsätter:
– Vanligaste orsaken till sjukskrivning vid ms är den kognitiva tröttheten – att man inte orkar riktigt lika länge som tidigare – vilket inte ska misstolkas som en stressreaktion eller som psykiska besvär.

Text: Lotta Sellberg