multipel skleros - Nyheter

Att personer med ms ofta drabbas av en förlamande trötthet - fatigue - är väl känt. Det är ett tillstånd som inte liknar vanlig trötthet och som i hög grad påverkar det dagliga livet. Men varför behöver vi egentligen sömn och varför har så många människor sömnproblem? Vi reder ut begreppen tillsammans med en sömnforskare.

Sömnforskning är egentligen en ganska ny vetenskap. Ända fram till 1950-talet trodde man att hjärnan stängdes av så fort människan sov. Det var mest en slump som gjorde att man upptäckte hjärnaktivitet under sömnen, berättar Arne Lowden, sömnforskare och psykolog vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Idag vet vi att sömnen är livsviktig. Den behövs bland annat för att bygga upp nya energidepåer i hjärnan och för att stärka immunförsvaret.
– Vilan ska helst pågå ungefär en tredjedel av dygnet, det vill säga i normalfallet mellan sex och tio timmar. Det är då som kroppens egna försvarsceller, de så kallade “mördarcellerna”, ökar i antal och därmed blir effektivare. Det är också främst när vi sover som cellerna växer till sig och repareras, säger Arne.
Tillväxthormon och testosteron, kroppens egen anabola steroid, utsöndras under djupsömn.
– Under sömnen sker även mentala processer som stärker minnet, berättar Arne Lowden. Då bearbetas upplevelser ur korttidsminnet och lagringen i långtidsminnet befästs. Tillfälligt kan man alltså bli “dum i huvudet” om man inte sover, menar han, för sömnbrist gör att man blir trög och ouppmärksam.
– Sover vi högst fem timmar per natt i någon vecka får vi gradvis sämre och sämre kognition. Prestationsförmågan sjunker och vi får svårare att planera och tänka kreativt.

Dygnsrytmen viktig
Forskarna är nu oroliga att det moderna 24-timmarssamhället, där man alltid kan vara uppkopplad, skadar många människors dygnsrytm. Kroppen är naturligt anpassad för att sova på natten och programmerad att bli sömnig efter ungefär 16 timmar. Då får vi ett naturligt påslag av den sömnframkallande signalsubstansen
adenosin som bryts ner på ungefär åtta timmar så att vi åter blir pigga.

En förutsättning för bra återhämtning är att vi sänker ämnesomsättningen, drar ner på stressen och varvar ner någon timme innan vi ska sova. Kända knep för goda sömnvanor är att i tid släppa tankarna på jobbet, motionera oss trötta och undvika alkohol, kaffe och tung mat innan sänggåendet. Sovrummet ska också vara mörkt, tyst och svalt och inte ha distraherande datorer och tv-skärmar.
– Om vi sover ytligt och vaknar på nätterna avbryts den viktiga REM-sömnen, djupsömnen, så att vi inte blir utvilade, säger Arne. Men vi måste acceptera tillfälliga sömnstörningar som en del av livet, när vi till exempel är mycket oroliga eller nyförälskade och får förhöjda stresshormoner.

Extrem trötthet
Alla känner sig trötta då och då. Var tredje svensk anser att de sover för lite och var fjärde svensk som söker allmänläkare i primärvården lider av trötthet. För den ms-sjuke kan sjukdomen i sig påverka sömnen genom till exempel oro, värk i kroppen och svårigheter att röra sig naturligt i sängen. Det påverkar sömnens kvalitet. Givetvis kan sömnbrist utlösa trötthet. Men vanlig trötthet går i regel över vid vila. Det gör däremot inte den extrema trötthet - fatigue - som är ett av huvudsymtomen vid ms. Den här fysiska och psykiska uttröttbarheten kan uppträda när som helst under sjukdomsförloppet, även utan andra symtom, och blir ofta mer påtaglig ju längre du har haft ms.

Fatigue påverkar livskvaliteten i allra högsta grad. Det är svårt att planera när du inte vet om krafterna kommer att räcka till för att klara din vardag, ditt jobb eller dina sociala aktiviteter. Ofta motiverar fatigue en partiell sjukersättning. Samtidigt är det ett osynligt handikapp som är svårt att ta på och att förklara för omgivningen. Man tror att den här formen av patologisk trötthet uppstår när nervbanorna inte räcker till för att klara normal fysisk och psykisk ansträngning. Den kan komma som en förvarning om ett skov eller utan synbar anledning, men utlöses ofta av fysisk aktivitet, stress eller värme. Det kan vara till hjälp att föra dagbok för att se vad som påverkar just dig.

För att stå bra rustad bör du äta allsidigt, se till att få tillräckligt med sömn och vila och regelbunden motion på låg eller måttlig nivå. Träna gärna i en sval miljö, simma i kallt vatten och undvik överbelastning. Kylväst är ett utmärkt hjälpmedel om du mår sämre när kroppen blir varm. Andra sätt att lindra fatigue är att lägga in tid för återhämtning och strukturera din vardag.

En rad andra sjukdomar kan också göra dig mycket trött, om du till exempel har infektioner i kroppen eller lider av depression, blodbrist, struma, cancer, diabetes eller det som kallas för kroniskt trötthetssyndrom. Det är därför alltid klokt att konsultera en läkare om tröttheten har blivit ett problem, särskilt som det finns medicinsk behandling som lindrar fatigue.

Text & foto Lotta Sellberg

Sömnen behövs för återhämtning
Sömn...

• Bygger upp hjärnans energidepåer
• Stärker immunförsvaret
• Stöttar cellreparation och celltillväxt
• Stödjer minnesfunktionen
• Bryter ner sömnighetsinducerande slaggprodukter

Sömnförstörarna för en ms-sjuk kan vara många, till exempel:

• Medicinering
• Värk
• Oförmåga att röra sig
• Sjukdomsstress
• Depression