multipel skleros - Nyheter

En anhopning av ms-fall har upptäckts i byn Lysvik i norra Värmland, där majoriteten av de drabbade härstammar från samma anfader. Kartläggningen av deras gener kan bidra med värdefulla pusselbitar till ms-forskningen.

Forskaren Anne-Marie Landtblom, docent i neurologi vid Hälsouniversitetet i Linköping och överläkare vid lasarettet i Motala, kom i kontakt med den lilla orten Lysvik redan för tio år sedan.

– Min doktorsavhandling 1996 om mssjukdomens utbredning i Sverige visade att dödligheten i ms var högst i Värmland ända sedan tidigt 50-tal, i förhållande till antalet invånare. Vi gick vidare och räknade alla ms-patienter i länet, för att se om det stämde, och upptäckte då en särskilt hög andel i delar av Värmland, och då speciellt i Lysvik.

Enligt kartläggningen är det 4–6 gånger vanligare att drabbas av ms i den lilla värmländska orten än riksgenomsnittet. Av församlingens drygt 1 700 invånare har 16 personer som bor eller vuxit upp där drabbats av ms. Ytterligare elva personer med konstaterad ms har hunnit avlida.

– När vi studerade släktträd och relationer mellan individerna upptäckte vi att hela 85 procent av dem tillhör samma släkt. De är ättlingar till den finska familjen Suhoinen som invandrade till Lysvik på 1600-talet.

– Lysviksborna har varit rätt stationära genom historien och det har förekommit kusingiften. Det kan alltså ha blivit en koncentration av gener som är intressanta för ms, enligt Anne-Marie Lantblom.

Flera forskarlag deltar
Genetiska studier pågår i samarbete med Huddinge sjukhus för att se om man hittar någon gen som ökar risken för ms. Bland annat jämförs blodprov från Lysviksbor med ms, med deras friska anhöriga.

– Tar man en befolkningsdel som fått hög känslighet för ms är det intressant att veta varför de har fått sjukdomen. Vi är vakna för att det både kan vara gener och något annat. Två av de mssjuka var adopterade från områden utanför Värmland och tre var nära grannar. Det skulle kunna stödja att det också finns ett samspel med miljön i Lysvik. Parallellt med genforskningen pågår därför studier av olika miljöfaktorer i omgivningen. Forskarna är bland annat intresserade av den skogsrelaterade industrin som sågverk och pappersmassefabriker, men även djurhållning, vatten och berggrund.

– Vi har hållit på med forskningen om Lysvik sedan 1998 och hoppas kunna fortsätta våra observationer länge än. Vi är mycket tacksamma över patienternas stöd och hjälpen vi fått från de skickliga värmländska släktforskarna. Förhoppningsvis finner vi fler nycklar till msgåtan, säger Anne-Marie Landtblom.

Text: Lotta Sellberg