multipel skleros - Nyheter

Vad som orsakar ms är fortfarande något av ett mysterium, trots decennier av intensiv forskning. Ledtrådar saknas inte, men ingen tror längre att det finns en enkel förklaring. Snarare handlar det om en nedärvd känslighet i kombination med olika miljöfaktorer.

– Det finns forskare som tror att ms är någon form av civilisationssjukdom som uppkom med det moderna samhället. Diagnosen fick vi först på 1860-talet men många ms-forskare tror att de första sjukdomsfallen inträffade på 1700-talet, alltså sent i historien.

– Sjukdomen är så komplex så att den kan ha undgått läkarnas ögon. Ms kan anta så många olika skepnader att ingen kanske förstod att det har handlat om samma sjukdom, tror Anne-Marie Landtblom, docent i neurologi vid Hälsouniversitetet i Linköping, överläkare vid lasarettet i Motala och forskare i sjukdomens epidemiologi – det vill säga sjukdomens utbredning och orsaker.

Under tidigt 1900-tal var ms en tämligen okänd sjukdom. Fortfarande på 40-talet var det få personer som fick diagnosen "sclerosis disseminata", det som idag kallas multipel skleros.

Först på 1990-talet började det komma läkemedelsbehandling mot ms. Det var den första bromsmedicinen mot skovvis förlöpande ms, betainterferon, och trycket ökade på läkarmottagningarna. Idag vet vi att behandlingen ska sättas in väldigt tidigt i förloppet, direkt när man fått sin konstaterade ms, för att få högsta möjliga bromseffekt. Forskningen om orsakerna bakom ms går hand i hand med detta.

Har det skett några stora genombrott inom ms-forskningen?
– För drygt 30 år sedan upptäckte forskare att en vävnadstyp som heter HLA – antigener som hjälper immunsystemet att skilja på främmande och kroppsegna ämnen – kan bidra till ms. En variant av dessa antigener har hittills betraktats som den viktigaste genetiska riskfaktorn för ms, och den är dubbelt så vanlig hos personer med ms som hos friska svenskar.

Sedan har det gjorts väldigt mycket forskning för att hitta andra genetiska kopplingar, men dessa har oftast varit mycket svagare. I någon mån är det en besvikelse att man inte hittat de exakta resultaten, menar Anne-Marie Landtblom.
– Nyligen identifierade en nordisk forskargrupp en ny ms-gen, IL7R, som innebär en betydande risk att insjukna. Det är ett spännande genombrott, men det finns sannolikt många ms-gener kvar att upptäcka för att på sikt kunna utveckla nya behandlingsmetoder.

Vad spelar immunförsvaret för roll?
– Ms är en sjukdom där kroppens försvar halkar snett. Det egna immunsystemet attackerar, genom någon slags systemisk felprogrammering, myelinet – ett skyddande fettskikt som omger nervtrådarna – så att dessa kan skadas och nervimpulser blockeras. Mycket tyder därför på att ms är en autoimmun sjukdom.

Ms-forskningens "grand old man", den amerikanske professorn Kurtzke, har särskilt tittat på ms-sjukdomens spridning och de "epidemier" av ms som beskrivits på Färöarna och Island, vilket styrker honom i hans tro att ms utlöses av en virussjukdom.
– Vi vet sedan länge att fler personer med ms har haft svår körtelfeber, som orsakas av ett herpesvirus som heter Epstein-Barr och sätter sig i immunförsvarets celler. Båda sjukdomarna drabbar unga vuxna, men ingen har kunnat förklara hur körtelfebern sedan medverkar till att dessa får ms i mer än dubbelt så hög utsträckning, säger Anne-Marie Landtblom.

Hel cocktail som triggar
Själv tror hon att det handlar om en ärftlig sårbarhet i kombination med olika omgivningsfaktorer:
– Det finns en hel cocktail av sådana faktorer som vi tror kan trigga sjukdomen och göra att det så småningom tippar över. Det kan till och med vara så att olika personer med ms har olika riskfaktorer.
Någon kanske har en kraftig ärftlighet men inga yttre riskfaktorer. Någon annan har rökt, haft körtelfeber eller lider av D-vitaminbrist.
– Ska man spekulera är det säkert bra även för personer som fått ms att se över sin livsstil.

Lotta Sellberg