multipel skleros - Nyheter

Multipel skleros, ms, är en nyckfull sjukdom som inte bara visar upp flera olika ansikten, den kan dessutom byta skepnad från en dag till en annan och ingen kan förutspå vad som händer härnäst.

Det är mycket kring sjukdomen som inte går att förklara och det finns många teorier om vad det är som ligger bakom uppkomsten av ms och de förändringar som sker över tid. Det finns till och med de som menar att det inte handlar om en sjukdom utan flera olika. Det pågår omfattande internationell forskning inom området och det är många som hoppas på framsteg inom en snar framtid. Inte minst för att hitta bot.

Ms är den vanligaste sjukdomen i centrala nervsystemet, (CNS) som inte är orsakad av direkt fysisk händelse som till exempel olycka. I Sverige är det drygt 13 000 personer som har sjukdomen och de flesta som drabbas är unga personer mellan 20 – 40 år, något fler kvinnor än män. Ms är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper den egna kroppens nervsystem. Vid ms uppstår inflammationer som skadar myelinskidan, som isolerar nervfibrerna i det centrala nervsystemet. Sjukdomen kommer och går i attacker, så kallade skov. Vilka symtom ett skov ger är beroende av vilken del av CNS som är angripen.

Det finns inget botande läkemedel men de läkemedel som finns idag lindrar olika ms-symtom och flera bromsar dessutom sjukdomens förlopp. Många med ms kan förvänta sig ett normalt eller ett nära nog normalt liv.

Sjukdomen debuterar oftast med ett skov, vanligtvis synnervsinflammation, dubbelseende eller känselbortfall i en arm eller ett ben. I de flesta fall går symtomen bort helt efter några dagar, kanske ett par veckor. Många uppsöker inte läkare förrän skovet kommer tillbaka, kanske efter flera år. Det man vet idag är att sjukdomen är aktiv hela tiden efter debut, även om patienten är symtomfri. Ju tidigare man börjar behandling desto större är chansen att minska antalet skov på kort sikt och då även minska risken för bestående funktionshinder och handikapp.

Från debut utvecklas sjukdomen olika men det finns idag en indelning med fyra olika typer av ms; godartad ms, skovvis förlöpande ms, sekundär progressiv ms och primär progressiv ms. Vid sjukdomsdebuten går det inte att se vem som kommer att utveckla vilken typ av ms.

Godartad ms

Cirka 10 % av alla som insjuknar i ms får diagnosen godartad (benign) ms. Diagnosen godartad ms får den ms-patient som har ett minimalt handikapp, 10 – 15 år efter det första skovet.

Skovvis förlöpande ms

Skovvis förlöpande ms eller relapsing remitting ms. Den vanligaste formen av ms med cirka 40 % av alla ms-patienter. Skovvis förlöpande ms innebär oförutsägbara återkommande skov med olika symtom och med olika svårighetsgrad. Det kan gå såväl långa som korta perioder mellan skoven, ibland flera år. Vissa skov ger bestående symtom, andra försvinner helt. Denna variant av ms upplevs av många som den mest nyckfulla då det i början kan vara långa perioder helt utan symtom. Med tiden bli skoven kraftigare och efterlämnar kvarstående handikapp.

Sekundär progressiv ms

Utan behandling utvecklas sekundär progressiv ms inom 10 år hos 50 % av de som har skovvis förlöpande ms. Hur mycket den siffran har sjunkit idag, efter drygt 10 år med effektiva bromsmediciner vet vi inte exakt, men den har sjunkit rejält. Sekundär progressiv ms innebär gradvis ökade symtom med eller utan skov och en allmän försämring av hälsan. Krampliknande förlamning i benen och en störd koordination i armar och ben är vanligt. Många börjar använda käpp eller rullator.

Primär progressiv ms

10 % av ms-patienterna debuterar med symtom liknande de vid sekundär progressiv ms och får en snabbt försämrad rörelseförmåga. Detta är den mest aggressiva formen av ms och kallas primär progressiv ms. Åldern vid insjuknandet är högre än för andra typer av ms, 40 år och äldre. Primär progressiv ms är, olikt andra typer av ms, lika vanligt bland män som kvinnor. Sjukdomsprognosen är generellt sämre än för andra typer av ms och försämringen går vanligtvis snabbt, även om den kan avstanna under en period.

Text: Sara Natt och Dag