|
Att personer med ms kan få kognitiva symptom har man känt till i decennier. Men det är först de sista åren som man har insett att så många som sex av tio har någon form av kognitiva besvär och att det till och med kan vara det första tecknet på sjukdomen. Därför läggs nu mycket tid och kraft på att forska om bromsmediciner och bättre testmetoder för tidig upptäckt och behandling.
– Att det inte har varit så stort fokus på de kognitiva besvären som orsakas av ms har till viss del berott på att de är svåra att ta på och inte syns utanpå. Tidigare tolkade man det som ett symtom som kom rätt sent. Det var känt att en av tio fick demensliknande symtom. – Idag vet vi att kognitionsproblem är vanliga och börjar smyga sig på relativt tidigt. Både depression, trötthet och kognitiva besvär förekommer ibland innan ms-patienter får sina första klassiska ms-skov, och man ska ha klart för sig att det sänker livskvaliteten väldigt mycket, säger Markus Axelsson, neurolog vid ms-centrum på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Den grundläggande mekanismen i mssjukdomen är att inflammationer bryter ner myelinet, som ligger som en fettrik isolering runt själva nervtrådarna (axonet). Myelinet är nödvändigt för att nervimpulserna ska fortplanta sig på rätt sätt. Nakna axon är sköra och skadas lättare och går av. Även om myelinskadan repareras till stor del är det inte så med skador på axonet. Forskning kring detta har lett fram till dagens bromsmediciner som vi vet minskar skovfrekvensen och skjuter fram tiden till en progressiv sjukdom.
Svinn av hjärnceller
Nya rön visar nu att immunattackerna inte enbart är begränsade till den vita hjärnsubstansen utan även ger ett primärt svinn av hjärnceller i den grå hjärnsubstansen (hjärnbarken). Detta påverkar hjärnans mer komplexa uppgifter som att styra personligheten, hur man hittar ord, förstår, processar och lagrar information.
– Hittills kan vi inte säga hur den enskilda patienten drabbas utan vi kan bara se att de ms-sjuka som grupp oftare får en påverkan på den grå substansen än normalbefolkningen. Uttalade kognitiva besvär kan kopplas till minskad hjärnvolym vilket också ibland syns på konventionell magnetisk resonanstomografi (MR).
Enligt Markus Axelsson bör man vara uppmärksam på om en ms-sjuk person som tidigare varit mycket alert börjar uppvisa kognitiva symtom.
– Det kan vara en varningsflagga och en indikator att patienten är på väg att lämna den skovvis förlöpande sjukdomen och gå in i en progressiv fas. Kognitiva symtom är nämligen vanligare vid progressiv sjukdom. Dock måste man alltid utesluta att den kognitiva svikten inte beror på trötthet, sjukdomsstress eller depression - problem som ger en sekundär påverkan och ska hanteras på ett helt annat sätt.
Bromsmediciner dämpar
Nu finns studier som pekar på att bromsmedicinerna även har positiva effekter för kognitionen. I en nyligen publicerad studie sågs denna tendens hos en av interferonerna i vår vanligaste ms-medicingrupp idag. Det vill säga de bromsar inte bara utvecklingen av de fysiska symtomen utan även de mer diffusa kognitiva besvären. Eftersom man tror att bromsmedicinerna främst påverkar inflammatoriska mekanismer talar detta för att även kognitiva besvär orsakas av inflammatorisk aktivitet i hjärnan.
– Enligt min mening förstärker det ytterligare behovet att medicinera de här patienterna tidigt för att få bästa möjliga effekt. Det gäller även om de i övrigt har en “mild” ms. Jag tycker att man ska vara aggressiv när det gäller att behandla eftersom förutsättningarna för en bättre prognos tycks öka. Möjligen är det svårare som patient att känna sig motiverad att verkligen ta medicinen om man inte har påtagliga fysiska symtom. Har man kroppsliga handikapp och obehag är det lättare att förstå att bromsmedicinen behövs. Därför kan du behöva mer stöd från ditt behandlingsteam och från dina anhöriga om du har ett kognitivt handikapp.
– Det viktigaste är ändå att man har definierat kognitiva symtom som ett tydligt problem som plågar patienterna och också ser att det kan påverkas av behandling. Nu fattas bara enhetliga redskap för att monitorera det här, menar Markus Axelsson.
Krävs bättre testmetoder
Idag finns det en mängd tester som mäter kognitiva besvär, allt från att den ms-sjuke själv - och med hjälp av omgivningen - får skatta hur man fungerar till olika tester utförda av sköterskor, läkare eller speciellt utbildade psykologer. När det gäller ms generellt har forskarna världen över i stort sett enats om den så kallade EDSS-skalan som kvantifierar ms-symtom och hur påverkad man är av sin sjukdom.
– Nackdelen med EDSS-skalan är att kognitionen i viss mån försvinner bland andra problem. Besvärande kognitiva symtom kan till exempel likställas med lättare muskelsvaghet i en arm eller ett ben. Jag efterlyser därför någon slags EDSS-skala även för kognition, eftersom det vore önskvärt att alla forskare använde samma jämförande parametrar.
– Speciellt tungt är det för de yngre patienterna som felaktigt betraktas som lata när de inte orkar gå till jobbet eller klarar de högre studierna. Då kan det faktiskt ibland vara en lättnad när andra fysiska skov börjar droppa in och man får en diagnos och ett synbart handikapp. Så kunde vi enas om lättillgängliga och
enhetliga markörer på kognitiva handikapp vore det till stor hjälp!
Text Lotta Sellberg
|
