multipel skleros - Nyheter

Vilka faktorer kan bidra till att utveckla ms eller skydda mot sjukdomen? Forskaren Sara Haghighi tror att det enda sättet att få svar på detta är att studera syskongrupper.

Sara Haghighi, överläkare vid MS-centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, har i sin forskning undersökt 47 ms-patienter, lika många friska syskon och en oberoende kontrollgrupp. Syskonen som valdes ut skulle helst matcha i både kön och ungefär samma ålder.

Det första hennes forskarlag tittade på var ryggvätskeprovet som brukar visa på förändringar hos 95 procent av alla med ms, vilket talar för att det är en inflammatorisk aktivitet. Även hos 19 procent av syskonen fann man samma förändring, mot fyra procent i kontrollgruppen.

– Var det för att de också var sjuka, men ännu inte visade några symtom? Nej, det kunde vi utesluta när vi kollade synnerven och gjorde magnetkameraundersökning. De här syskonen hade förändringar på ryggvätskan men ingen aktuell sjukdom.

Intressanta fynd
Forskarna fann även förhöjda halter av cytokiner (TNF-alfa) – ett slags inflammatoriska markörer som man ser hos ms-patienter – i ryggvätskan hos 57 procent av den friska syskongruppen. Knappt tio procent av dem hade också höga antikroppar mot mässling.

– Det mest intressanta fyndet är att vi har hittat höga halter av fetter i ryggvätskeprovet hos en del syskon till ms-sjuka, och då speciellt av sulfatid som har visat sig skydda mot inflammationer vid djurförsök. Även när vi tittade på antikroppar mot sulfatid och GalCer – ett fett som i stället triggar inflammation vid djurförsök – hittade vi signifikanta skillnader mellan de friska syskonen och kontrollgruppen.

Det här, menar Sara Haghighi, kan ge en bättre förståelse av sjukdomsmekanismerna bakom ms. Det verkar som att immunförsvaret ger sig på inte bara vissa äggviteämnen i den fettrika myelinskidan som omger och skyddar nervfibrerna i hjärnan, utan även vissa fettämnen som därmed hamnar i ryggvätskan. Men här återstår ännu en hel del forskning.

Studien ger också en bättre förståelse för ärftligheten, enligt Sara Haghighi:
– Det kan finnas olika tillstånd som är gemensamma för ms-patienter och deras friska syskon, som kan vara skyddande eller skadande. Summan av dessa tillstånd avgör vem som får ms. Kanske kan vi så småningom lära oss att programmera om immunförsvaret så att det "tolererar" och inte angriper myelinet, funderar hon.

– Hos en hjärtpatient ser du till exempel att rökning, övervikt och högt kolesterol i kombination med ärftlighet ökar risken för infarkt. På samma sätt kan det finnas olika riskfaktorer för autoimmuna sjukdomar som avgör om sjukdomen bryter ut, i kombination med en viss ärftlig sårbarhet för sjukdomen.

Text: Lotta Sellberg