multipel skleros - Nyheter

Vernissage Måla en ljusare framtid. Den 26 maj förra året uppmärksammades internationella ms-dagen över hela världen. I Sverige hade Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) tillsammans Merck Serono bjudit in till en färgsprakande vernissage på So Stockholm Gallery i Kungsträdgården.

Hur kommer det sig att ms-sjukdomen ser så olika ut från individ till individ? Vissa får en mild variant med några enstaka skov som går tillbaka medan andra drabbas av täta skov med bestående funktionsbortfall. Hur kan det komma sig att vissa patienter svarar bättre på behandling än andra? Har arv och miljö någon påverkan och vilken effekt har tidig behandling jämfört med att vänta och avvakta några skov?

Är dyra bromsmediciner ett hot mot samhällsekonomin? Eller sparar de tvärtom pengar genom att människor
med ms blir friskare, kan fortsätta jobba och slippa rullstol, hemtjänst och dyrbar rehabilitering? Det
är frågor som hälsoekonomer brottas med. ”Ohälsan är det kostsamma”, konstaterar Ulf Persson, professor i
hälsoekonomi vid Lunds Universitet.

ECTRIMS – den största internationella kongressen om ms hålls varje år i Europa. I år ägde den rum i Göteborg och samlade mer än 6 000 deltagare från jordens alla hörn. Här rapporterades nya forskningsrön och diskuterades gamla som åter kommit upp till ytan. Aktiviteten är enorm och ger gott hopp för patienter inför framtiden. Ett litet urval presenteras här.

14 år efter diagnos valde Annika själv att göra uppehåll med sin ms-medicinering. Hon var i Afrika några veckor förra året och tog inte med sig några sprutor. Hon har än idag inte kommit igång med medicineringen igen, men funderar allt mer om hennes uppehåll ökar risken för att sjukdomen ska bli mer aktiv.

Sedan ett år tillbaka är Tina Ericksson med i MinSupport – ett patientstödprogram som är ett komplement till det stöd som ms-sjuka får hos sjukvården. Där får hon personlig vägledning och stöd med behandlingstips och praktiska saker som reseintyg.

MS påverkar många människor världen över. Nu kan du också vara med och påverka. Besök RealMS och dela dina idéer. Var med och rösta fram bästa förslag. Vi hjälper till att förverkliga idéen. Det här är en chans att verkligen vara med och påverka!

Britta var 17 år och gick sista året i Whitlockska samskolan i Stockholm när hon fick diagnosen multipel skleros. Året var 1945 och det var inte många läkare som kände till sjukdomen.

SEKUNDÄR PROGRESSIV MS
Sekundär progressiv ms innebär gradvis ökade symtom med eller utan skov och en allmän försämring av hälsan. Krampliknande förlamning i benen och en störd koordination i armar och ben är vanligt.

20-åriga Denise Mattsson har kvar sin framtidstro, trots upprepade msskov. Närmast hägrar en flygvärdinnekurs i Abu Dhabi.
– Jag tänker inte lägga mina drömmar på hyllan och ge upp bara för att jag har fått ms. Jag utgår från att jag kommer att kunna leva ett normalt liv och göra det jag vill!

SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS
Den vanligaste formen av ms med cirka 40 % av alla mspatienter. Skovvis förlöpande ms innebär oförutsägbara återkommande skov med olika symtom och med olika svårighetsgrad. Det kan gå såväl långa som korta perioder mellan skoven, ibland flera år.

Johan tänker ibland tillbaka på den där sommaren när han plötsligt en dag fick svårt att skriva med högerhanden. Han var en välmående, gift tvåbarnsfar med ett liv som ”gick på räls”. Kroniska sjukdomar och funktionshinder fick andra, inte han.

GODARTAD MS
Cirka 10 % av alla som insjuknar i ms får diagnosen godartad (benign) ms. Diagnosen godartad ms får den mspatient som har ett minimalt handikapp, 10 – 15 år efter det första skovet.